lör. apr 20th, 2024

Detta år har hittills präglats av höjda räntor, en extremt hög inflation som effekt av pandemins slut, men även på grund av kriget i Ukraina. Riksbankens mål på två procent känns just nu ganska långt bort, och något som förväntas hända tidigast under mitten av 2024. Och nu när storbankerna redovisar sin rapporter för andra kvartalet är det en del som irriterat menar att det kan behövas fler politiska initiativ på den svenska bankmarknaden, för att på så sätt öka konkurrensen. Det visar sig nämligen att tre av nordens största banker är påväg mot rekordvinster, som resultat av de höjda bolåneräntorna.

En som lyft denna fråga är finansministern (M) och nationalekonomen Elisabeth Svantesson, som nu ifrågasätter konkurrenssituationen inom den svenska bankmarknaden när dessa storbanker så snabbt kan höja räntan på utlåningen utan att lika snabbt justera olika sparkonton. Detta berättar hon utan att kommentera eller gå djupare in på vilka olika typer av initiativ som kan tas.

Svantesson har även berättat att hon haft samtal med de större bankerna i Sverige, något som beskrivits som ”konstruktiva samtal” enligt Nordea. Som tidigare nämnts är det fler som noterat dessa rekordvinster hos bankerna, och som liksom Elisabeth Svantesson ser det som stötande. Mikael Damberg, Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson är även han kritisk till bankernas stora vinster, och återigen att de varit otroligt snabba med att höja sina bolåneräntor utan att höja sparräntorna lika snabbt.

På andra sidan av bordet delar bankerna inte samma bild som målats upp av bland annat Svantesson och Damberg. Och som svar till både finansministern och S finanspolitiska talesperson menar både Handelsbanken (som imorgon, onsdag presenterar rapporten föra andra kvartalet) och Swedbank att konkurrensen är hög, speciellt inom just bolån. Swedbank exemplifierar detta genom att hänvisa till deras bolånemarginaler som de menar gått ner ordentligt. Banken Nordea säger dessutom att de höjt räntan på sparkontot, något som Swedbanks vd Jens Henriksson också sägs ha gjort utan att förklara vad exakt han svarat under samtalen med finansministern.

Huruvida olika ”politiska initiativ” kommer tas eller inte, återstår helt enkelt att se. Men frågan ligger helt klart uppe på bordet, och det känns varken som att detta ämne är löst eller något som kommer dö ut med tiden. Kanske får vi helt enkelt vänta tills andra och fjärde kvartalsrapporterna från bankerna kommer, för att kunna analysera året 2023 som helhet och därefter återigen lyfta frågan.

Av Miriam